Mount Kenya
Mount Kenya är det högsta berget i Kenya och det näst högsta i Afrika, efter Kilimanjaro. Till skillnad från Kilimanjaro kan dock inte Mt Kenyas högsta toppar bestigas genom vandring utan det krävs teknisk klättring. Berget har en karakteristisk form med tvillingtopparna Batian (5 199 m.ö.h.) och Nelion (5 188 m.ö.h.). Dessa två toppar går bara att nå via teknisk klättring och är därför bara möjliga att bestiga för mycket erfarna bergsbestigare. Vandrare kommer som högst upp till Point Lenana på 4 985 meters höjd.
Om berget
Det är berget som har gett namn åt nationen Kenya och inte tvärtom. Mount Kenya heter t.ex. på;
Gĩkũyũ (Kikuyu): Kirinyaga;
Embu: Kirenia;
Maa (Massaj): Ol Donyo Keri;
Meru: Kirimara. (Källa: Wikipedia).
Mount Kenya är med toppen Batian på 5 199 m ö.h. det högsta berget i Kenya och det näst högsta i Afrika efter Kilimanjaro. Mount Kenya är beläget i landets centrala del, strax söder om ekvatorn, ungefär 170 kilometer nord-nordost om Nairobi, Kenyas huvudstad. Berget kan ses från staden vid klart väder.
Liksom Kilimanjaro är Mount Kenya en slocknad vulkan. Bergets topp var fram tills för några tusen års sedan täckt av en glaciär och detta har gjort att bergsluttningarna är kraftigt eroderade med flera glaciärdalar som strålar ut från berget. Idag finns det endast mindre glaciärer kvar på toppen men dessa minskar kraftigt och är på väg att försvinna.
Bergets sluttningar och omgivningar har traditionellt varit hem för Kikuyu-, Embu- och Merufolken som samtliga anser att berget är heligt. Enligt Massajernas tradition är berget hemvist för guden Ngai.
Mt Kenya ”upptäcktes” av den Europeiska missionären Johann Ludwig Krapf år 1849. Liksom i fallet Kilimanjaro så var dock vetenskapsmän runt om i världen väldigt skeptiska till historier om förekomst av snö så nära ekvatorn. Mount Kenyas existens bekräftades dock slutligen 1883 och berget undersöktes för första gången av Europeiska vetenskapsmän 1887. Första gången berget bestegs avr 1899, expeditionen leddes då av Halford John Mackinder.
Natur och klimat
Mt Kenyas Nationalpark bildades 1949 för att skydda den unika naturen på berget. 1997 togs nationalparken upp på UNESCO:s världsarvslista. Nationalparken börjar på cirka 3 200 meters höjd vilket innebär att stora delar av bergets sluttningar inte ingår i parken.
Normalt sett brukar man räkna med åtta olika vegetationszoner på Mt Kenya. Upp till cirka 3 000 meters höjd är berget täckt av olika sorters skog. Denna skog är hem till ett flertal växt- och djurarter som bara finns här.
Det regn som faller på Mt Kenya kommer nästa uteslutande från fuktig luft som förs in från Indiska Oceanen från öst och sydöst. Detta innebär också att de sydostliga sluttningarna får betydligt mer regn än de nordvästliga som ligger i regnskugga. Pga. detta så är växtligheten och djurlivet betydligt rikare på bergets sydostliga sluttningar. De olika vegetationszonerna på berget (med de ägst liggande först) är:
Lågland
Låglandet, under 1000 m.ö.h., som omger berget är varmt och torrt och domineras av savann.
Odlingszon
Området mellan 1000 och 1800 m.ö.h. domineras av jordbruk. Detta är ett mycket bördigt område med riklig nederbörd. Huvudsakligen odlas i området cash crops (dvs. grödor till försäljning och export) såsom Te, kaffe, bönor, majs, bananer, potatis, ris, citrusfrukter, mango och grönsaker.
Bergsskog
Bergsskogens nedre gräns är mellan 1800 meter och 2500 meter beroende på vilken sida av berget. Olika typer av träd dominerar på de olika sidorna av berget. På den sydöstra sidan där nederbörden är riklig domineras skogen av arten Ocotea usambarensis som kan växa upp till 45 meters höjd. På bergets torrare nordvästra sida dominerar den afrikanska enen, Juniperus procera. Detta är ett barrträd som kan bli 30 meter högt.
Bergsskogszonen har ett ganska rikt djurliv och exempelvis elefant, buffel, många olika typer av fåglar och apor är vanligt förekommande. I vissa områden finns också zebror och i mindre antal även rovdjur såsom leopard och hyena. Det har även förekommit att lejon har vandrat in i skogsområdena på berget. Skogen är också hem till en del mycket ovanliga djurarter såsom skogssvin, suniantilop och bergsbongo.
Bambuzon
Mitt inne i skogszonen stöter man på Bambuzonen. Övergången sker ganska plötsligt men den beror helt på höjd och klimat och inte på avskogning. Eftersom bambu kräver ganska mycket regn är den vanligt förekommande på bergets södra sida medan bergets norra sida i vissa områden helt saknar bambuvegetation. Bambun är dominant och tränger undan den mesta andra växtligheten men det finns en del träd här. Bambu är inte uppskattad föda av speciellt många djur så denna zon saknar nästan helt fauna. Däremot passerar ibland elefanter och bufflar genom bambuzonen för att ta sig från skogen upp till hedlandskapet på högre höjd.
Trädgränszonen
Trädgräsen på Mt Kenya går mellan 3000 och 3500 meters höjd på de allra torraste områdena lite lägre. I trädgränszonen växer endast mindre träd och det mest karakteristiska trädet är afrikanskt rosenträd och jättejohannesört. I denna vegetation lever endast ett fåtal djur som exempelvis Klippdassen och Grådykaren.
Busk och hedlanskap
Vid trädgräsen tar ett hedlanskap vid på mellan 3000 och 3500 meters höjd. På denna höjd växer endast mindre buskar som klarar av det kalla klimatet. Bland de buskar som finns här märks bl.a. afrikansk malört och sockerbuske. Det finns få bofasta stora djur i denna zon, men råttor, möss och sorkar lever på denna höjd, och även örnar, ormvråkar och glador finns där. Ibland syns eland här uppe och även lejon har setts men det är mycket ovanligt.
Afroalpina zonen
Den alpina zonen börjar vid cirka 3800 meters höjd. Här är luften tunn och temperaturen skiftar kraftigt mellan natt och dag samt beroende på väder. Vegetationen påverkas kraftigt av att frost förekommer i princip varje natt och att denna sedan smälter i princip varje dag. Vegetationen blir allt knappare på denna höjd, med dominans för småväxt och jättestor ljung. Vissa, Philippias till exempel, kan nå en höjd på 10 m. Den dominerande växten i den afro-alpina zonen på Mount Kenya är annars tuvgräs.
Det finns över 100 arter vilda blommor i den afro-alpina zonen. Till följd av att blomningstiderna varierar, så är vissa arter i blom året om. På de alpina sluttningarna finns det gott om fåglar. Många arter av solfåglar lever här liksom den nyfikna och orädda alpina stenskvättan. Vidare finns starar, ärlor och rovfåglar som lammgam, Mackinders's örnuggla, och Verreaux's örn.
Mindre däggdjursarter bor i den afro-alpina zonen, inkluderande lamelltandsråttan, jättemullvadsråttor, olika afrikanska Sovmöss och klippdassar. Bara ett fåtal stora däggdjur påträffas på denna altitud. Eland och zebra finns i torrare terräng och grådykare kan man träffa på i hela den alpina zonen. Afrikansk buffel, elefant och hyena är likaså besökare. Förekomsten bekräftas av att man oftare stöter på deras spillning än djuren själva. Det enda mer vanligt förekommande större köttätande däggdjuret i den afro-alpina zonen är leoparden, även om lejon och hyena också har observerats vid Point Lenana.
Fjällzonen
I denna zon som börjar på cirka 4500 meters höjd är växtlighet och djruliv mycket begränsat. Bland växterna som lever här uppe finns jättekorsörter och Lobelia. Djuren som ibland tar sig enda hit upp är exempelvis buffel, elefant, leopard och hyena. Detta bekräftas av att man ibland ser deras spillning. Att faktiskt se dessa djur här uppe är mycket ovanligt. Men faktum är att även lejon har observerats så högt upp som vid Point Lenana.
Bestig Mount Kenya
Mt Kenya kan bestigas längs ett antal olika rutter med olika svårighetsgrad. En bestigning tar normalt 5-7 dagar. Till skillnad från Kilimanjaro går det dock inte för vandrare att ta sig Mt Kenyas högsta topp. För att nå Batian Summit krävs teknisk klättring vilket endast rekommenderas till mycket erfarna bestigare. Den högsta punkt man når på en normal vandring på Mt Kenya är vanligtvis Point Lenana, 4 985 möh. Mt Kenya är inte ett speciellt svårt berg att bestiga utan det går bra för de flesta som har en relativt god fysik. Det stora problemet är höjdsjuka (läs mer nedan) eftersom många vandrare är ovana vid höga höjder och vid bestigning av Mt Kenya går ni upp ganska snabbt och startar er vandring på ganska hög höjd vilket gör det svårt för kroppen att hinna acklimatisera sig.
Bästa tiden på året
Mt Kenyas regn- och torrsäsonger är i princip de samma som i resten av Kenya och Tanzania. Detta innebär att andra halvan av mars t.o.m. början av juni är regnigast och att det också regnar en del i framförallt november. Berget drar dock till sig mer regn och det kan vara ganska regnigt även i oktober. Juni-september är ganska torrt och december till mitten av mars brukar normalt sett vara den allra torraste perioden. Bästa tiden att bestiga berget är därför juni t.o.m. september och december t.o.m februari. Även oktober och november går det bra att bestiga berget. Maj-juni är det kallt och regnigt och mindre lämpligt för bestigning.
Höjdsjuka
Den största faran vid bestigning av Mount Kenya är höjdsjuka. Höjdsjuka eller AMS (från engelskans Acute Mountain Sickness) kan drabba alla som snabbt tar sig högre upp än cirka 2500 möh. Höjdsjuka orsakas av det låga syretrycket i luften på höga höjder. Eftersom trycket minskar ju högre man kommer så ökar risken att drabbas i samband med att man klättrar högre uppför ett berg. Höjdsjuka drabbar väldigt olika mellan olika individer och det finns ingen känd koppling mellan benägenheten att drabbas och fysisk kondition. Det kan t.o.m. vara så att en riktigt person i god kondition kan öka benägenheten att drabbas. Inte egentligen pga. att fysiken är bra utan pga. att vältränade personer ibland tenderar att gå uppför för snabbt. Risken att drabbas ökar nämligen markant ju snabbare man tar sig uppför. Höjdsjuka är ett vanligt problem speciellt för personer från Västeuropa (och andra lågt liggande områden) som har bott på havsnivå eller bara något hundratal meter över havet hela livet.
Bästa sättet att undvika att drabbas är att klättra långsamt och gradvis. Det är också bra att gå ömsom upp och ömsom ner och inte vara på dagens högsta höjd när man sover. Det är alltså bra att gå upp några hundra meter och sedan ner igen för att sova. Acklimatiseringsdagar, dvs. en eller ett par dagar på hög höjd innan man fortsätter uppåt är ett effektivt sätt att skydda sig mot höjdsjuka.
Det är viktigt att hela tiden vara uppmärksam på eventuella symptom på höjdsjuka när man bestiger ett berg så högt som Mt Kenya, Kilimanjaro eller Mt Meru. Guiderna som bestiger berget är mycket erfarna och väl utbildade och det är viktigt att lyssna på dem. Om ni pressar er vidare uppför trots att ni har drabbats av syrebrist pga. höjdsjuka riskerar ni att drabbas av allvarligare sjukdomar såsom lungödem eller cerebralt höghöjdsedem. Detta innebär att man får vätska i lungorna respektive hjärnan.
Vi arrangerar bara Mount Kenya bestigningar med mycket erfarna guider som inte låter klättrare fortsätta om de bedömmer det vara för farligt. Detta är för er egen skull. Vi är medvetna om att ni betalat mycket pengar för en bestigning men er säkerhet kommer alltid först för oss.
För mer information om höjdsjuka inför er klättring rekommenderar vi att ni pratar med medicinskt kunning personal så som en läkare.
Rutter till toppen
Till toppen av Mt Kenya finns det ett antal olika rutter med oilka svårighetsgrad. De vanligaste rutterna är Chogoria, Naro Moru och Sirimon. Utöver dessa rutter till toppen finns också Meru, Kamweti, Burguret och Timau men för att vandra upp längs dessa rutter krävs specialtillstånd.
Karta över vandringsrutterna på Mount Kenya
Chogoria route
Text. Läs mer om Chogoria route här.
Naru Moru Route
Naru Moru är den populäraste rutten uppför Mount Kenya. Det är också den snabbaste rutten till Point Lenana, själva bestigningen går att göra på bara tre dagar. Det är dock enligt oss inte den vackraste rutten. Läs mer om Naru Moru route här.
Sirimon Route
Sirimon route är en vackrare och mindre trafikerad rutt än Naru Moru. Dessutom vandrar man här på den torrare norra sidan av berget med goda chanser till torrt väder och bra vandringsförhållanden. Vandringen går genom bergsskogen ut på ett öppet hedlandskap i ett bergspass nedanför toppen. Vandringen börjar i närheten av staden Nayuki. Det är en ganska kort rutt och själva bestigningen till Point Lenana och ner igen tar normalt sett fyra dagar. Läs mer om Sirimon route här.
Lodger och campingplatser
Mer information kommer snart.
Intresseanmälan
|
|
Bestig Mount Kenya med Africana Travel
Följ med oss upp till toppen av Afrikas näst högsta berg. Vi samarbetar med en mycket erfaren arrangör av Mt Kenya bestigningar. Med oss kan ni vara säkra på att ni går med erfarna och extremt kunniga guider och bärare som har bra utrustning och som alltid sätter er säkerhet främst. Vi anordnar bestigningar längs Naru Moru, Chogoria och Sirimon Route. Läs mer om berget på denna sida och kontakta sedan oss för en offert om ni vill bestiga Mt Kenya. Bilder från Mount Kenya En bestigning tar er från regnskog..
..till glaciärer
På hög höjd tar hedlandskap över efter skogen
Vy över Mt Kenyas karakteristiska spetsiga toppar.
Höglandet runt berget är ett viktigt jordbruksområde
Vyer mot toppen..
..från foten av berget
Bastian Summit
Snö är vanligt förekommande i den afroalpina zonen
Kenya från A till Ö Klicka här för en alfabetisk lista över platser, städer, nationalparker, berg, reservat m.m. i Kenya. Inför resan Vad ska jag ta med mig? Behöver jag visum? Vilka vaccinationer behöver jag? Läs mer om vad du behöver tänka på inför din resa här. Bildarkiv Kenya Se bilder från Kenya. Safari i Kenya Safari i Kenya är en fantastisk naturupplevelse. Upplev allt från en tre dagars safari till Masai Mara med migrationen och de stora kattdjuren till en 6-10 dagars safari till Kenyas olika parker för att uppleva den enorma variationen i natur och djurliv. Läs mer.
Nationaparker och reservat Kenyas nationalparker och reservat uppvisar en enorm variation i vegetation, klimat och djurliv. Från glaciärer på Mt Kenya till halvöken i Samburu och gröna savanner i Masai Mara och Amboseli. Läs mer.
Mount Kenya Mount Kenya är Afrikas näst högsta berg. Berget ligger nästan precis vid ekvatorn men toppen täcks ändå av snö och is året runt. Det går inte att bestiga toppen utan teknisk klättring men en vandring upp till Point Lenana är definitivt mödan. Läs mer.
Massai Mara Massai Mara är världsberömt för den årliga migration. Enorma hjordar med Zebror, Gnuer och Thompsons Gazeller rör sig i en årlig cykel över savannen. Läs mer.
Hotell och lodger Lodgen är en viktig del av safariupplevelsen. Vi samarbetar med ett antal etablerade aktörer som vi anser ger den bästa valutan för pengarna. Vi föredrar mindre lodger med mer avskilda lägen framför de stora hotellen. Den bästa upplevelsen får ni om ni bor i fasta tält. I de allra flesta fall innebär dock tältlodge ett högre pris men det finns riktigt prisvärda alternativ. Läs mer.
Lodgesafari Vi skräddarsyr efter era önskemål. Gemensamt för alla våra safaris är den höga kvaliteten på vår service. Vi anställer endast erfarna guider som har djup kunskap om Kenyas natur och kultur. Samtliga våra safariguider är mycket kunniga om Kenyas nationalparker och dess djur och natur och pratar mycket god engelska. Se våra föreslagna program som inspiration. Läs mer
Campingsafari Föredrar du äventyr framför lyx? En campingsafari är inte för alla men för er som söker äventyr är det oslagbart. Ni kommer så mycket närmare, känner dofterna och ljuden så mycket bättre. Om ni inte tycker om att sova i sovsäck och bo under spartanska förhållanden i vildmarken är en campingsafari inget för er. Om ni älskar vildmarken, naturen och känslan av att vara dem nära är det precis vad ni söker. Läs mer.
Klimat och väder Kenyas klimat är ganska varierat över olika delar av landet beroende på bl.a. höjd över havet. Högläderna är torra och lite svalare än de låglänta områdena som delvis är halvöken. På kusten är klimatet tropiskt. Läs mer
Fakta om Kenya Klicka här för att läsa mer om Kenyas kultur, ekonomi och politik. |
